To become a successful athlete requires several different components in which one of themost significant is the ability to develop their own physical strenght. What weight exercises has the best transfer effects for skating?Participants in the study were 20 male senior hockey players from Div. II in the Västra Gö- talands Regionen in which all participants had at least 10 years of hockey experience.Test subjects had to perform a five-minute individual warm up followed by an opportunity to familiarize with the upcoming exercise. The first on-ice test was a 35 meters sprint test and the second test was an S-cornering agility test.

Syftet med denna studie var att beskriva sambandet mellan A nine test screening battery for athletes (NTSB) och prestationsparametrar för basketspelare i de svenska ungdomslandslagen.Studiedesignen var en tvärsnittsstudie där data från Svenska basketbollförbundets årligen utförda tester av kvinnliga och manliga ungdomslandslagsspelare i åldrarna 15-20 år analyserades. Totalt ingick 96 personer, varav 53 var kvinnor och 43 var män. Av dessa 96 personer deltog 49 vid europeiska mästerskapen (EM). Resultat Korrelationsberäkningar genomfördes mellan summascore på NTSB, NTSB:s enskilda tester och 10-20-30 m sprint, counter movement jump med armsving (CMJ(a) samt speltid vid EM. Total poäng på NTSB har i denna studie ett lågt samband mot prestationsparametrar.

Syftet och frågeställningar: Att undersöka sambandet mellan styrketester och prestationsparametrar i from av hopp och sprint för kvinnliga respektive manliga basketspelare på ungdomslandslagsnivå. Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och knäböjsstyrka?Hur ser sambandet ut mellan hopphöjd samt sprint och frivändning?Vilken påverkan har kön, ålder, 1RM frivändning 1RM knäböj, respektive och tillsammans, på resultaten för hopphöjd och sprint.Vilken påverkan har kön, ålder, 1RM frivändning (% av kroppsvikt (kv)), 1RM knäböj (% av kv), respektive och tillsammans, på resultaten för hopphöjd och sprint. Metod: Studiedesign var tvärsnittsstudie där data som analyserats kommer från årligen av Svenska basketbollförbundet utförda fysiska tester av manliga och kvinnliga ungdomslandslagsspelare på U16, U18 och U20-nivå sedan 2001. För analys av data genomfördes korrelationsberäkningar samt regressionsanalyser mellan 1RM knäböj, 1RM frivändning och counter movement jump med armsving (CMJ(a)) samt sprint 10, 20 och 30 meter.

ABSTRAKT  Det råder oklarheter om hur styrketräning för fotbollsspelare ska bedrivas på ett effektivt sätt. Syftet med studien var att undersöka hur fem veckors knäböjsträning med ?svänghjulsergometer (YoYo-squat)? påverkar styrke- och power relaterade prestationsfaktorer hos fotbollsspelare. Försökspersonerna var 16 manliga försökspersoner i åldern 16-19 år. De delades in i försöksgrupp (N=9) och kontrollgrupp (N=7).

Bakgrund. Fysiska tester används för att kunna förutsäga idrottsprestation, finna talanger, upptäcka fysiska brister och minska risken att idrottaren drabbas av skador. Många konståkare genomför fysiska tester vid flera tillfällen under en karriär men dessa tester utförs sällan på is. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns linjära samband mellan konståkares sprintprestation på is och på mark samt mellan dessa resultat och konståkares personbästa (PB).

Idrottsrörelsen är den största och mest livskraftiga folkrörelsen i Sverige. Prestationsförmågan och kraven har ökat inom idrotten och det pågår en ständig jakt efter nya talanger. Många, oavsett idrott, tränar väldigt mycket och på ett likartat sätt, men får sällan någon feedback på träningseffekten. Fysprofilen kan hjälpa till att optimera och styra träningen rätt genom att identifiera varje individs fysiska förmåga. Löp- och snabbhetskraven i lagsporter karaktäriseras mer av riktningsförändringar än av löpning rakt fram.

Syftet med denna studie var att analysera vilken del av försäsongsträningens två cykler som påverkade styrka och explosivitet i nedre extremitet, accelerationsförmåga, agility och anaerob uthållighet genom att sammanställa dessa egenskaper hos kvinnliga elitfotbollsspelare, för att därefter kunna utvärdera om försäsongsträningen förbättrade dessa egenskaper.Tester som kunnat påvisa viktiga och avgörande fysiska kvalitéer hos elitfotbollsspelarevaldes ut och dessa genomfördes vid tre tillfällen; före, under och efter försäsongsträningen. Testerna var; knäböj, vertikalhopp, 15 m sprint, T-test och YO-YO Intermittent Återhämtningstest (YO-YO IÅ).Studien innefattade 24 damfotbollsspelare på elitnivå från alla spelarpositioner.Till den andra testomgången observerades en signifikant förbättring av styrka, agility och anaerob uthållighet. Vid de andra testerna observerades ingen skillnad.Första delen av försäsongsträningen utvecklade till viss del spelarna åt rätt håll genom en förbättring av styrkan i nedre extremiteten. Den signifikanta förbättringen i agility och anaerob uthållighet kom lite för tidigt, det vill säga under den första cykeln avförsäsongsträningen, vilket hade varit mer önskvärt efter den andra cykeln. Detta innebär attandra viktiga egenskaper kan ha försummats..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka om den fysiska prestationsförmågan förändrades vid ökad träningsintensitet i form av intervallträning hos kvinnliga elitfotbollsspelare.Frågeställningarna var följande: (1) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på uthålligheten? (2) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på snabbheten? (3) Är det möjligt genom en ökad träningsintensitet i kombination med minskad träningsmängd att förbättra uthålligheten och snabbheten även i slutet av säsongen?MetodEn kvantitativ analys av testresultaten före och efter interventionsperioden genomfördes på spelare ur två damfotbollslag (testgrupp: n=18, 23,3±8 år och kontrollgrupp: n=12, 21,5±5,5 år) aktiva på elitnivå. Testerna som genomfördes var ett Yo-Yo IR1 test, VO2max-löpbandstest, 10- och 30 m sprint samt ett agility-test. Pre- och post-testet genomfördes med åtta veckors mellanrum där testgruppen hade en interventionsperiod medan kontrollgruppen fortsatte med den ordinarie träningen. Testgruppens 8-veckors interventionsperiod bestod av vanlig träning med tillägg av snabbhetsuthålligheslöpningar (30 m sprint med tre min aktiv vila) två gånger i veckan samt intervallspel á två min med en minuts vila, även detta två gånger i veckan.

Fotboll är en mycket komplex idrott, där spelarna måste ha goda fysiska kvaliteter. En egenskap som blivit allt viktigare de senaste åren är snabbhet. Unga spelare har goda förutsättningar för att träna upp sin snabbhet. Tidigare studier har visat att såväl snabbhet som spänst kan förbättras på sex veckor hos unga fotbollsspelare, genom ett träningsprogram kombinerat av plyometrisk träning och sprint. Syftet med den här studien var att undersöka effekten av sex veckors kombinerad sprint- och plyometrisk träning på olika fysiska förmågor, hos unga, fotbollsspelande män.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka de fysiologiska effekterna av kombinationsträning, innefattande styrketräning, contrast complex training (CCT) kombinerat med intervallträning i form av upprepade kortare sprintar (ca 6 s) (RSE) eller längre (30 s) högintensiva intervaller (HIIT) hos handbollsspelare i herrelit, under tävlingssäsong.Metod: Under 12 veckor, i tävlingssäsong, genomförde 15 elithandbollsherrar, utöver sin vanliga handbollsträning antingen RSE (n=8) bestående av 10 repetitioner av shuttle sprintar (2 x 15 m) med start varje minut och med passiv vila eller HIIT (n=7) bestående av 5 reps av 30-s all-out sprintar med riktningsförändringar. Båda grupperna genomförde ocksåCCT bestående av 3 set med 3 övningar (3 x knäböj 90 % av 1RM, 6 x jump squat med 50 % av kroppsvikten, 6 x dropp jump från 30 cm Pre- och posttesterna inkluderade jump squat (JS) (RFD (Ns/kg)), 5 jump for distance test (5JT) (m), 30m sprint (5m (s), 20-30m (m/s), repeated shuttle sprint ability test (RSSA) (RSA Bäst, Sämst, Tot (s) samt beräknat trötthetindexFI (%), Sdec (%)), 1 RM knäböj (koncentrisk) (kg/kg kroppsvikt), Yo-Yo intermittent recovery test (YYIRT 1)(m) and maximal syreupptagningstest (VO2max) (l O2/min, ml·kg-0.75·min-1). Resultat: Båda grupperna ökade signifikant maxstyrkan i knäböj, RSE gruppen (8,8 %) mer än HITT (7,4 %) (p<0.01). I motsats visade HIIT gruppen större förbättringar i rate of force development (RFD) (63,3 %) än RSE (56,3 %) (p<0,05). VO2max ökade signifikant och likartat i båda grupperna (~2%).

SyfteStudiens huvudsyfte var att se hur mycket orienteringsmomentet kostar i relation till den fysiska ansträngningen. Vad finns det för samband mellan orienteringstekniken och det fysiologiska arbetet? Vad kräver de orienteringstekniska momenten i tid, laktat, uppskattad ansträngning och hjärtfrekvens jämfört om man bara skulle springa banan snitslad utan karta? Hur nära sitt max (löparen kan prestera om han bara behöver koncentrera sig på löpningen) kan elitorienterare ligga när han orienterar?MetodVi använde i huvudsak litteraturstudier och äldre rapporter för att få en god bakgrundsbild av området. Under testerna använde vi oss av en testgrupp med både elitseniorer och juniorer för fält- och laboratorietester. Testgruppen innehöll 8 elitorienterare, alla män.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte var att undersöka vilka effekter en kortare period systematisk MAQ-träning får avseende rörlighet, spänst, balans, snabbhet och koordination för idrottande ungdomar. Vi avsåg därtill att söka biomekaniska förklaringar till de eventuellt påvisade effekterna av träningen. För att uppfylla syftet användes följande frågeställningar: Vilka mätbara effekter uppnår 16-18 åringar avseende rörlighet, spänst, balans, koordination och snabbhet efter 8 veckors systematisk MAQ träning? Vilka biomekaniska faktorer förklarar de eventuella effekterna av 8 veckors systematisk MAQ träning?Metod: Vi testade ett lag med handbollspelare och ett lag med fotbollspelare i åldern 16-18 år i deras förmågor i sprint, rörlighet, balans, koordination och spänst. Efter att ha låtit fotbollslaget, interventionsgruppen, träna med metoden Muscle Action Quality (MAQ) tre gånger i veckan under åtta veckor testade vi dem åter.

InledningTriathlon är en uthållighetsidrott där momenten simning, cykel och löpning utförs i en följd. Svensk triathlon har vuxit beträffande antal utövare och tävlingar sedan år 2005.Syfte och frågeställningarStudiens syfte var att undersöka hur de tidigare outforskade svenska triathleter är fördelade beträffande kön, ålder och huvudsaklig tävlingsdistans, samt vilka skador som förekommerHur ser fördelningen ut mellan män och kvinnor som tränar/tävlar mot viss distans?Hur ser fördelningen ut mellan olika kategorier av erfarenhet (år av idrottsutövande) mellan dem som tränar/tävlar mot viss distans?Hur är prevalensen för olika skador och hur ser skadepanoramat ut?Hur är prevalensen för skadeproblematik i förhållande till huvudsaklig tävlingsdistans?MetodEn enkätundersökning baserad på tidigare internationell forskning bestående av tolv flervalsfrågor skapades beträffande den svenske triathletens bakgrund, erfarenheter, tränings- och/eller tävlingsdistans och skadeproblematik. Totalt inkom 614 varav 564 (92 %) kompletta svar. Studiens resultat visar på att triathleter som tränar och/eller tävlar i sprintdistans är de som är mest skadefria (30 %).

SammanfattningBakgrund: Fotboll är världens största lagidrott med ca 240 miljoner utövare runtom i väldren. Av dessa 240 miljoner är ca 20 miljoner kvinnor och 80% av dessa kvinnor är ungdomar eller juniorer. Accelerationshastighet anses vara en av de viktigaste fysiska egenskaperna hos fotbollsspelare.Syfte: Syftet med denna studie var att designa, genomföra och utvärdera ett träningsprogram för unga fotbollsspelande tjejer med syfte att öka accelerationshastigheten.Metod: 22 stycken tjejer (14,61 ± 1,03 år, 50,33 ± 5,05 kg, 160,16 ± 3,04 cm) tillhörande 2 olika fotbollslag delades in i 2 grupper, en testgrupp (TG) (n=8) och en kontrollgrupp (KG) (n=14). Träningsmängden för båda grupperna var 3 pass/vecka i 12 veckor. Ett pass/vecka var designat i syfte att öka accelerationshastigheten för TG.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie har varit att studera de fysiologiska kraven för BMX cykling, samt att jämföra kapaciteten på svenska topp cyklister för att se vilka skillnader som råder gentemot kraven. Under arbetets gång ska följande frågor besvaras: Vilka krav ställs på cyklistens fysiologiska egenskaper? Hur står sig svenska topp cyklister i jämförelse med referensdata från toppnationer?Metod: Kravanalysen arbetades fram via observation av idrotten samt av egen erfarenhet som aktiv för att fastställa vilka fysiologiska egenskaper som kan tänkas utsättas för mest belastning, dessutom granskades vetenskapliga artiklar som berör BMX samt andra cykeldiscipliner som förhåller sig inom liknande arbetstider.  För kapacitetsstudien testades 3 herrar (ålder 22 ± 4,36 år, vikt 70,4 ± 2,09 kg, längd 175 ± 5 cm) samt en dam (ålder 21, vikt 58,8, längd 169 cm), samtliga vana med daglig träning samt tävlandes på elitnivå. Studien delades upp i två dagar, fälttester respektive laboratorietester.